Frågan om förutsättningar för självbestämmande för personer som har stöd via LSS är lika aktuell idag. Susanne Larsson har arbetat länge med frågan om självbestämmande och visar också i sin avhandling hur en främjande respektive mindre främjande verksamhet kan se ut.

Det som påverkar och styr den enskildes möjlighet att utöva självbestämmande handlar om mer praktiskt konkreta delar i personalens sätt att arbeta men också verksamhetens organisation. En viktig faktor är det mer svårfångade så som förhållningssätt, attityder och resursmässiga faktorer. En del i förståelsen handlar också om yrkets karaktär.

Internetanvändning är en integrerad del av vardagen i det moderna samhället, särskilt bland unga. Den används för att utföra aktiviteter i vardagen av en ökande andel av befolkningen.

Kunskapen om tillgång till och användning av internet för ungdomar och unga vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar (IF) är dock knapphändig. Det behövs mer kunskap om digitala kompetenser och digital delaktighet i deras vardag.

Kristina Alfredsson Ågren presenterar sin avhandling ”Internet och delaktighet: Hur unga med intellektuell funktionsnedsättning använder internet”.

Mona Phil, möjliggörare och praktiker på Nka (Nationellt kunskapscentrum anhöriga) berättar om erfarenheter och resultat från projekt Koordinatorstöd, men också på vilket sätt Nka ger fortsatt stöd till kommuner som erbjuder koordinator, och till de kommuner som vill införa detta stöd. 

Nka har tillsammans med Socialstyrelsen genomfört ett projekt som hade sitt ursprung i Kunskapsstödet: ”Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning”, Socialstyrelsen 2017.

Resultatet visar sig vara ett bra stöd för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning.

Anne-Stine Dolva, Marit Kollstad och Roald Undlien från Høgskolan i Innlandet i Norge presenterar en studie om  förloppet från barn till vuxen, i åldrarna 5-26. Studien omfattar flera ämnen som t ex färdigheter, framsteg i skolan, fritid, övergång till vuxen ålder och livskvalitet.

Idag idrottar ca 3 % av alla personer med funktionsnedsättning jämfört med ca 30 % bland de som inte har en funktionsnedsättning.
Många som har barn med funktionsnedsättning vet inte vad Parasport är eller hur man kan hitta idrottsföreningar som är anpassade för personer med funktionsnedsättning.
Vi vill i detta seminarium lyfta fram vad Parasport är och vilka möjligheter det ger både föräldrar/anhöriga och barn/ungdomar/vuxna att vara med i en idrottsförening, t ex det sociala eller den fysiska och psykiska välmåendet.

Johanna Oskarsson arbetar i projektet Tillsammans för Parasport Sverige som riktar sig till barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.
Projektet syftar till att få fler fysiskt aktiva och minska tröskeln att vara med i en idrottsförening genom att involvera hela familjen som målgrupp.

Språket som nyckel till ett delaktigt vuxenliv är ett projekt med stöd från Allmänna Arvsfonden. Projektet ägs av Svenska Downföreningen. Projektet handlar om att utveckla ny metodik och nytt material för att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning skall kunna fortsätta utveckla språk, röst, kommunikation. Vi har särskilt fokus på ungdomar och unga vuxna med Downs syndrom. Målet är ökad delaktighet och inflytande i vidare studier, i arbete och på fritid.

Projektledarna Mia Wright och Jeanette Persson presenterar sitt pågående projekt och arbete.

Ann-Charlotte Granholm-Bentley, professor vid University of Colorado Denver – Anschutz Medical Campus berättar om sina studier.