Kajsa Granström älskar att sjunga opera. Hon bor i Stockholm och vi stämde träff på det gamla anrika kaféet Sturekatten mitt i stan, där inredningen är röd sammet och vita spetsar – som gjort för ett samtal om opera! Kajsa har svarat på mina frågor skriftligt innan vi ses. Under vår intervju brister Kajsa ut i sång, man kan konstatera att hon verkligen har en imponerande och vacker sångröst.
Hur gammal är du?
– Jag är 28 år.
Hur gammal var du när du började sjunga opera?
– Då var jag 10 år.
Vilket röstläge har du?
– Mezzosopranläge.
Går du i någon operakör?
– Nej.
Hur långa är dina sånglektioner?
– De är två gånger i veckan, en timme varje gång.
Vad gör du på sånglektionerna?
– På sånglektionen övar och övar jag först, och sen brukar vi slå oss ner i soffan och lyssna på någon annan som sjunger och det är klassisk musik. Man värmer upp rösten först med typ några melodier, till exempel Time to say good bye. Staffan är operasångare. Han spelar piano. Det som jag tycker om att köra är Maria går i rosengård och Ombra mai fu. Då sjunger jag på italienska. Staffan säger att jag har bra gehör. Det kan vara svårt att sjunga rena toner.
Hur kom det sig att du började sjunga opera?
– Första gången måste vara på Rosenlundsteatern. Då var jag 10 år. Vi var tio barn med Downs syndrom i Minimusikalen. Vi var utklädda till möss. Det var vuxna med från Kungliga operan och Folkoperan. På min prao på Kungliga operan så träffade jag en sångare som spelade rollen som Stöddis i Minimusikalen och så fick jag öva med kören där och det kändes jättebra. Jag gjorde prao i årskurs 8 och sen har jag börjat älska opera jättemycket. Det är kul att lära mig sånt som är bäst för mig, för då blir jag lycklig typ resten av mitt liv! Det går inte att beskriva, det är helt fantastiskt!
Vad tycker du är roligast med att sjunga opera?
– För att det är kul och väldigt nervöst och mycket roligt och spännande. Jag har fallit mycket för opera. Det är romantik, dramatik, teater och känslor. Det är också att sjunga tillsammans med andra.
Vilka är dina styrkor som operasångerska?
– Jag har många styrkor inom sången, som Randi och Paulina har lärt mig. Randi och Paulina är operasångare, de är mina kompisar och jättetrevliga och vänliga båda två. De är jättesnälla och så sjunger dom strålande vackert vilket får mig att njuta varje dag typ. Att jag har utstrålning på scenen att jag har en vacker röst och att jag är dramatisk, säger sopranen Anna Eklund Tarantino.
Brukar du uppträda framför publik?
– Ja, det gör jag ibland.
Brukar du bli nervös när du ska uppträda?
– Ja, det är mycket nervöst typ innan man ska börja, för då går det bra.
Har du några mål med din operasång?
– Målet är att jag ska vara mig själv hela tiden. Att uppträda. Jag har förmåga att köra igång och målet är sången, som jag älskar.
Du har varit med på Dala Floda Operafest?
– Ja, det har jag och det var festligt och roligt.
Vad är Operafesten?
– Att jag har haft känslor och någonting som jag har gjort där, det är att jag har festat väldigt länge efter operan Norma, och så har jag sjungit duett med världens bästa Paulina Pfeiffer, Mio babbino caro av Puccini. Vi sjöng i Floda kyrka och operasångarna sjöng på Ica och på Flosjön och på dansbanan. Det finns operaläger varje år på operafesten. Anna Eklund Tarantino ordnar operafesten. Jag har varit med i tre år tror jag.
Var det roligt att vara med?
– Ja mycket roligt och det känns jättebra.
Vad skulle du vilja tipsa någon annan som börjar fundera på att sjunga opera?
– Skaffa sångpedagog, ha tålamod, läsa språk, lyssna på opera. Operatexter är ofta skrivna på italienska, engelska och tyska.
Du är med i Musik på slottet. Vad gör du där?
– Jag har dansat där.
Vad är det bästa med att vara med i Musik på slottet?
– Allt har varit bäst!
Har du varit med i föreställningen Lucio Silla?
– Ja.
Vem spelade du då?
– En dansande vakt bara.
Var det kul?
– Ja det var väldigt kul.
Du sitter med i ett konstnärligt råd ser jag på Musik på slottets hemsida. Vad innebär det?
– Det innebär att det går framåt för mig!
Har du något som du vill tillägga?
– Nja kanske inte.