Vill du vara med och göra skillnad? Forskargruppen SweDown-Väst söker deltagare till en forskningsstudie om Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom: Alzheimers sjukdom drabbar i högre grad personer med Downs syndrom, och det finns fortfarande mycket att lära om dess utveckling. I vår studie strävar vi efter att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom, vilket är avgörande för att utveckla effektiva behandlingsmetoder i framtiden. Vi är också intresserade av att utforska olika sätt att tidigt upptäcka sjukdomsutvecklingen. I studien utför vi flera olika undersökningar, bland annat blodprov, kognitiv testning, närståendeintervju och hjärnavbildning. Som deltagare får man välja om man vill göra alla eller bara några av undersökningarna. Vi söker nu deltagare med Downs syndrom som är 25 år eller äldre, både med och utan Alzheimers sjukdom. Studien genomförs vid Göteborgs universitet. Är du intresserad av att lära dig mer om vår forskning och hur du kan delta? Tveka inte att höra av dig! Vi skickar gärna ut informationsmaterial till potentiella deltagare per post. I det materialet finns det bland annat förenklad information med bildstöd. Vänliga hälsningar, Lisa Engberg, studiekoordinatorMail: lisa.k.engberg@vgregion.seTel: 072 147 2423 Läs informationsaffisch om projektet här Relaterat på hemsidan: Europeiskt samarbete för att förebygga Alzheimers hos personer med DS (Jan 2019)Kick-off för svensk forskning om Downs syndrom och prevention av Alzheimers (Nov 2019)…
Trisomi 21 orsakar Downs syndrom (DS) och medför hög risk för tidig Alzheimers sjukdom. Forskare i USA och Storbritannien har undersökt om graden av medfödd intellektuell funktionsnedsättning påverkar vid vilken ålder Alzheimers utvecklas. Data om 361 personer från Alzheimer Biomarkers Consortium — Down Syndrome (ABC-DS) användes i tvärsnittsstudien. Resultaten visar att det inte finns någon signifikant skillnad i genomsnittlig ålder då Alzheimers utvecklas hos personer med mild, måttlig eller grav intellektuell funktionsnedsättning. För de olika grupperna ökar de amyloida placken vid 30+, mängden Tau-trassel vid 40+, och vid 50+ diagnosticeras Mild kognitiv svikt och sedan Alzheimers sjukdom. Resultaten är viktiga och ger förutsättningar att inkludera personer med DS i kliniska studier av behandlingar mot Alzheimers oavsett grad av intellektuell funktionsnedsättning. För personer som inte har Downs syndrom finns det studier som tyder på att högre utbildning fördröjer insjuknande i Alzheimers sjukdom. Man tror att utbildning ger en kognitiv reservkapacitet så att kognitiv försämring inte märks, trots sjukliga förändringar i hjärnan (plack av beta-amyloid och Tau-trassel). Den aktuella studien motsäger inte att livsstilsfaktorer, som exempelvis arbete och kognitivt stimulerande fritidsaktiviteter, skulle kunna ge en kognitiv reservkapacitet och fördröja insjuknande i Alzheimers också för personer med Downs syndrom. Läs mer: Timing of Alzheimer’s Disease by Intellectual Disability Level in Down Syndrome (Jul 2023: Sigan L Hartley, Victoria Fleming, Emily K Schworer, Jamie Peven, Benjamin L Handen, Sharon Krinsky-McHale, Christy Hom, Laisze Lee, Dana L Tudorascu, Charles Laymon, Davneet Minhas, Weiquan Luo, Annie Cohen, Shahid Zaman, Beau M Ances, Mark Mapstone,…
Obstruktiv sömnapné (OSA) kan behandlas med en neurostimulator under huden. Den sätts på när man ska sova och aktiverar då tungmuskeln vid inandning, vilket öppnar andningsvägarna. Forskare i Kina har gjort en systematisk analys av studier på sådan behandling för ungdomar (10 – 21 år) med Downs syndrom och OSA. Läs mer..
Forskare från Uppsala, Lund, Örebro och Göteborg har jämfört CPAP-användning mellan patienter med och utan Downs syndrom. Deras slutsats är att patienter med Downs syndrom har betydligt allvarligare obstruktiv sömnapné. CPAP-behandlingen fungerar lika bra för patienter med DS, vilket understryker hur viktigt det är att diagnosticera och behandla OSA hos personer med DS. Läs mer..
Forskare i Frankrike och Schweiz har behandlat 7 vuxna män som har Downs syndrom med GnRH-hormon i en liten pilotstudie. 6 av männen fick bättre kognitiva förmågor och stärkt funktionell konnektivitet mellan vissa regioner i hjärnbarken. Forskarna ser att det finns goda skäl att gå vidare med en större studie där även kvinnor med Downs syndrom deltar. Läs mer..
Grönt te-extraktet EGCG har visat positiva effekter på kognitiv träning hos unga vuxna med Downs syndrom. Forskare i Spanien och Frankrike har nu genomfört en första studie av EGCG-behandling för barn i åldern 6-12 år. Behandlingen är säker, men visade ingen signifikant effekt på kognition och adaptiv förmåga. Läs mer..
De senaste tio åren har flera artiklar publicerats om fall av barn och unga vuxna med Downs syndrom som på kort tid har förlorat kognitiva färdigheter. För att öka kunskapen om sådan neurokognitiv regression har 27 experter, som representerar nio olika medicinska specialistområden och sex länder, kommit överens om en standardiserad nomenklatur, utredningsmetodik, samt diagnoskriterier. Läs mer..
Mätningar av biomarkören p-tau217 i blodplasma har hög precision att detektera Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom, enligt en studie från Lunds Universitet. Detta gör att det blir enklare att ställa en korrekt diagnos. Det blir också enklare att involvera personer med Downs syndrom i kliniska studier av tidiga behandlingar mot Alzheimers. Läs mer……
Interferoner är en sorts cytokiner, små signalmolekyler som får celler att mobilisera immunförsvaret. Personer med Downs syndrom har ökad känslighet för interferon och ökad interferonsignalering. Forskare tror att det kan försämra immunförsvaret och öka risken for autoimmuna sjukdomar. En klinisk studie i USA ska undersöka säkerhet och effekter av en medicin som dämpar reaktionen på interferon. Läs mer: Interferon och Down syndrom…
Riksförbundet FUB och Svenska Downföreningen efterlyser en tydlig förklaring från Folkhälsomyndigheten om varför vuxna med Downs syndrom inte prioriteras för en påfyllnadsdos vaccin mot SARS-Cov 2. Vuxna med Downs syndrom uppfyller myndighetens egen definition av personer som löper störst risk för ett allvarligt sjukdomsförlopp, en bedömning som bekräftas av den nyligen publicerade brittiska studie som Folkhälsomyndigheten har tagit del av och som visar att bland vaccinerade personer utgör diagnosen Downs syndrom den högsta orsaksspecifika risken för att dö i covid-19: https://www.bmj.com/content/374/bmj.n2244 Vidare har Forskningsgrupp T21 som samlar forskning kopplad till Downs syndrom, gjort en forskningsöversikt och kommit fram till att risken att dö i covid-19 för en 40-årig person med diagnosen Downs syndrom är jämförbar med en person på 80 år utan Downs syndrom. Vi hänvisar även till Folkhälsomyndighetens egen skrivelse Beslutsunderlag om en påfyllnadsdos av vaccin mot covid-19 till ytterligare befolkningsgrupper (utgivningsdatum den 211102). Där uttrycks att det är av stor vikt att förhindra sjukdomsfall bland personer med nedsatt immunförsvar och andra med riskfaktorer, eftersom de löper störst risk för ett allvarligt sjukdomsförlopp (sid. 21). Hit hör enligt Folkhälsomyndighetens egen lista vuxna med Downs syndrom. Men trots detta finns de inte med i Folkhälsomyndighetens rekommendation över befolkningsgrupper som ska erbjudas en påfyllnadsdos i närtid. Folkhälsomyndigheten skriver angående personer med nedsatt immunförsvar och andra riskfaktorer: ”När skyddseffekten klingar av över tid utsätts dessa grupper åter för risk i samband med frekvent kontakt med vård- och omsorgspersonal samt anhöriga i miljöer där smitta lätt sprids.” (sid. 21). Folkhälsomyndigheten konstaterar att en tredje dos vaccin ger ett mycket gott skydd: (…) ”en påfyllnadsdos ger en signifikant ökning av neutraliserande antikroppar mot ett flertal SARS-Cov-2-varianter inklusive deltavarianten.” (sid. 22). Och det råder inte heller någon brist på…
