I dagens DN publiceras en artikel om coronasitta på LSS-boenden där Veronica Magnusson Hallberg m fl medverkar. Socialstyrelsen har inga signaler på allvarlig smittspridning av coronaviruset på landets LSS-boenden. Men en samlad nationell bild saknas – och bland intresseorganisationer för personer med funktionsnedsättning är oron stor. – Den här gruppen kommer alltid i skymundan, säger Veronica Magnusson Hallberg, ordförande i Svenska Downföreningen. Enligt Socialstyrelsen finns runt 3.600 LSS-boenden i Sverige. I bostäderna, som ligger under kommunernas ansvar, bor runt 30.000 personer. Socialstyrelsens avdelningschef Jenny Rehnman säger att man nu vill få fram statistik över smittspridningen på landets LSS-boenden. Samtidigt gör myndigheten i veckan riktade informationsutskick till verksamheterna, bland annat ska föreskrifter om basala hygienrutiner upprepas. Läs hela artikeln…
Den 27 maj debatterades övergångsreglerna i omvårdnadsbidraget (OVB) i riksdagen, och senare på eftermiddagen fattades också det efterlängtade beslutet att vårdbidraget (VB) kan fortsätta betalas ut medan ett beslut om OVB handläggs. Det innebär att ingen längre ska få det glapp i utbetalningarna som vi diskuterat länge. Beslutet gäller från 1/7 och enligt Försäkringskassan ska du inte behöva göra något för att få ditt VB förlängt. Detta ska även gälla dig som redan är i det numera ökända glappet. Försäkringskassan skriver så här: Du behöver inte göra en särskild ansökan om förlängt vårdbidrag, vi prövar det i varje enskilt fall om du gjort en ansökan om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning. Vi förbereder oss inför att lagen träder i kraft och du kan redan nu få ett brev från oss om att vi planerar att förlänga ditt vårdbidrag. Själva beslutet om förlängning kan vi fatta först efter den 1 juli. Vi i Svenska Downföreningen uppmärksammade ansvarig minister (då Annika Strandhäll, numera Ardalan Shekarabi) på det här problemet redan i juli 2019, och vi har haft löpande kontakter med politiker i socialutskottet, tjänstemän på FK, Inspektionen för Socialförsäkringen, Myndigheten för Delaktighet och andra sedan dess. När man lyssnar på debatten hör man att våra synpunkter tydligt har landat hos två av politikerna, både Solveig Zander, C, som nämner just familjer som har barn med Downs syndrom, och Pia Steensland, KD, som vi uppmärksammade på det första förslagets möjlighet till feltolkning. Solveig Zander; ”Familjer som har barn med Downs syndrom, för att ta ett…
DEBATT. Funktionsnedsatta har på många sätt osynliggjorts i coronakrisen och bristande styrning och ledning inom funktionsrättspolitiken har blottas. Nu behövs en politik som styrs av ambitionen om att samhället är för alla, skriver Elisabeth Wallenius, ordförande i Funktionsrätt Sverige Nu måste vi ställa om, inte bara mot ett grönare samhälle, utan också mot ett samhälle som planeras och genomförs för att fungera för alla. Funktionsrätten måste in i all politik från början. När funktionsrätten finns med från start bygger vi ett samhälle som alla drar nytta av. Det skriver Funktionsrätt Sverige i Altinget i en artikel den 18 juni, som också påminner regeringen om ett antal punkter som behöver finnas med när beslut om en ny funktionsrättsstrategi ska fattas. Läs hela debattartikeln…
Vi har tillsammans med FUB skickat ett öppet brev till Infrastrukturminister Anders Ygeman men anledning av det uppdrag departementet gav till PTS i maj ”att genomföra insatser för att underlätta för äldre att använda sig av olika digitala kommunikationsverktyg och tjänster”, med anledning av den rådande pandemin.Vi anser att uppdraget även bör omfatta personer som bor på LSS-boenden. Läs hela brevet…
Vi på Riksförbundet FUB, Svenska Downföreningen och Autism- och Aspergerförbundet ser hur väldigt många i våra målgrupper (barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (IF)/autism) har fått det än mer tufft under pågående pandemi p.g.a. bristande digital delaktighet. Det handlar bland annat om elever i gymnasiesärskolan och personer som har LSS-insatser som t.ex. daglig verksamhet och bostad med särskild service för vuxna. Med anledning av detta har vi skickat en skrivelse till Nils Hetzberg, kanslichef på Digitaliseringsrådet. Läs hela skrivelsen…
I fredags skrev Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början och DHR en debattartikel i Dagens Samhälle. I artikeln lyfts universell utformning fram som en viktig pusselbit i arbetet för hållbara bostäder och inkluderande bostadsmiljöer: ”Om vi ska leva upp till kraven på hållbar utveckling måste framtidens bostäder vara tillgängliga för alla människor. När nya bostäder planeras bör användare med olika erfarenheter medverka. Då kan lösningar uppstå som är nödvändiga för ett fåtal men fördelaktiga för de flesta ” Läs debattartikeln…
Nu lanserar DHB Västra en ny hemsida, bildstodif.se, med fritt nedladdningsbart bildstödsmaterial och en webbaserad studiecirkel för föreningar och andra som vill lära sig använda bildstöd. Syftet med hemsidan och studiecirkeln om bildstöd är att göra föreningslivet mer inkluderande och tillgängligt för alla; till exempel för personer med funktionsvariationer och för personer med annat modersmål än svenska. Under snart tre år har DHB Västra och Marie Louise Fritzén och Alexandra Granat med hjälp av medel från Allmänna arvsfonden drivit projektet Bildstöd i föreningslivet. – Vi uppfattar och tolkar bilder snabbare än ord. Bildstöd är bra för alla och nödvändigt för många för att kunna delta i samhället och i föreningslivet på lika villkor.Du har kanske inte tänkt på det men bildstöd finns ju överallt i samhället; GPS-karta, trafikskyltar, restaurangskyltar, firmaloggor med mera, säger Marie-Louise. På hemsidan bildstodif.se finns förutom gratis bildstödsmaterial manualer till bildstödsprogram och filmade intervjuer med föräldrar och experter. Under våren har Marie-Louise och Alexandra arbetat fram en webbaserad studiecirkel. – I studiecirkeln går vi igenom olika typer av visuellt stöd och berättar varför det är bra och hur man ska tänka kring kommunikativ tillgänglighet. Det går att anordna studiecirkeln både med fysiska träffar, eller webbaserat så här i covid-19-tider. Apropå covid-19 tog vi även fram bildstöd för det som har fått stor spridning i…
DEBATT. Varför försvann plötsligt Socialstyrelsens analys av smittrisken mellan närstående och personer i riskgrupp? Och vad hände med rekommendationen om att närstående borde avstå att förvärvsarbeta om det inte kunde ske utan risk för smitta? Det skriver Funktionsrätt Sverige tillsammans med åtta andra förbund. Vi vet med säkerhet att skyddandet av riskgrupper är helt centralt i pandemibekämpningen, och därtill hör att riskpersoners närmaste anhöriga inte får riskera att ta hem viruset. Vi har sedan i mars påpekat behovet av ersättning till personer i riskgrupp och deras närstående. Tidigt fick vi signaler från våra medlemmar om personer som stannar hemma från jobbet utan ersättning för att skydda sig själva eller sina närstående. Många vittnesmål är desperata och beskriver en raserad privatekonomi, förlorade anställningar och dyra sms-lån för att klara situationen. Läs hela debattartikeln…
Varför försvann plötsligt Socialstyrelsens analys av smittrisken mellan närstående och personer i riskgrupp och vad hände med rekommendationen om att närstående borde avstå att förvärvsarbeta om det inte kunde ske utan risk för smitta? På vilka grunder har besluten om smittskyddspenning och smittbärarpenning tagits? Dessa frågor ställer Funktionsrätt Sverige tillsammans med 24 andra organisationer idag i ett öppet brev till socialminister Lena Hallengren, socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi samt till Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen och Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten. ”För personer som riskerar ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19 och deras närstående är situationen med corona fortfarande lika akut, den har inte förändrats för att sommaren slagit ut i blom”, säger Elisabeth Wallenius, ordförande i Funktionsrätt Sverige. ”Merparten av dessa personer har sedan pandemin bröt ut tagit sitt fulla ansvar, följt myndigheternas rekommendationer och suttit isolerade, oavsett om det innebär att man får stanna hemma från arbetet utan ersättning, eller till och med förlorar sitt arbete. Och de har nu snart fem månader senare fortfarande inte fått ett öre i ersättning från staten för att klara sin situation. Konsekvensen för många är en havererad ekonomi.” De som själva är i riskgrupp utlovas en ersättning senare i höst, men större delen av de närstående kommer inte att få rätt till någon ersättning alls. ”Det är så mycket som är oklart i detta”, fortsätter Elisabeth Wallenius. ”Det handlar om allvarliga frågetecken kring hanteringen av smittskydd och vad besluten om ersättningarna grundar sig på. Vi vill ha svar på dessa frågor.” ”Att skydda…
Leander får inte gå kvar integrerad i ordinarie klass i Matteusskolan. Till hösten byter han skola, till en på Kungsholmen, för att inte tvingas vara i särskolan på heltid. – Det gynnar inte honom alls. Jag tycker det känns så motigt att rektorn inte ser den potential våra barn har. Skolan vill att min son ska in i en daglig verksamhet efter skoltiden, jag vill att han ska lära sig för resten av sitt liv och kunna ha ett jobb i den ”vanliga” världen, säger Anna-Lena Christensson Österberg, Leanders mamma. Läs hela artikeln i StockholmDirekt…
