Från bidragstagare till arbetstagare 

Downs syndrom (DS) kännetecknas bl. a. av ett långsammare lärande. På grund av gamla “kunskaper”/fördomar och eftersom potentialen hos barn med DS inte alltid syns tidigt i livet sätts många barn i ”träningsskola” redan vid 6 års ålder. Människor med Downs syndrom blir på det sättet i stor utsträckning redan i småbarnsåren hänvisade till ett livslångt bidragsberoende. Det finns sedan ganska små möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Men alla kan förstås på olika sätt bidra till arbetsmarknaden i stället för att enkom leva på bidrag. En konsekvens av det blir ett liv i fattigdom. Detta trots att många faktiskt har potential att kunna ha t. ex. ett anpassat arbete.    

Hur ser ni på det och vad vill ditt parti göra åt detta?  

Vår kommentar till svaren som har kommit in:

Inget parti lyfte problematiken med att barn ”döms” till daglig verksamhet redan i sexårsåldern. De flesta partier håller med oss om att fler med Downs syndrom behöver ha ett riktigt arbete. Få partier har konkreta förslag kring hur det ska gå till, KD är de som är tydligast. V lyfter också arbetsmiljön på DV, som vi inte frågade om men som är viktigt för oss. L och C lyfter specifikt offentlig sektors ansvar för att själva anställa personer med funktionsnedsättningar, det håller vi med om. 

MILJÖPARTIET:

Vi håller helt med och det är en mycket viktig fråga. Vi tror att många med Downs syndrom skulle kunna ha ett anpassat arbete om de ges rätt stöd. Vi vill också se över de ekonomiska förutsättningarna och det är t ex inte rimligt att inte kunna få bostadstillägg om man har sparade medel. Det bidrar till att enskilda riskerar finnas kvar i livslång fattigdom. Miljöpartiet såg till att höja grundnivån rejält i  sjuk- och aktivitetsersättningen, vilket var viktigt. Men vi behöver gå vidare med att förbättra de ekonomiska villkoren. Jag bifogar även en motion som Åsa Lindhagen skrev för en tid sedan frågan. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/ekonomiska-livsvillkor-och-starkta-mojligheter_H6022327. 

Vi vill också nämna att vi vill att hjälpmedel ska ingå i högkostnadsskyddet och det ska vara mycket enklare och smidigare att få arbetshjälpmedel för de som behöver.    

LIBERALERNA:

Alla människor som kan arbeta skall arbeta utifrån sin egen förmåga. Allas kompetens behövs. Sedan 1980 när lönebidraget infördes och Samhall grundades, har inga reformer som har haft någon större betydelse genomförts. Liberalerna fokuserar på varje människas drivkraft att vara med och arbeta och bidra. Därför vill Liberalerna införa ett stöd-till-arbete-garanti för personer med funktionsnedsättning. Staten bör också gå först och erbjuda anställa fler i sin verksamhet med funktionsnedsättningar. 

FI:

På dagens arbetsmarknad diskrimineras många människor , bland dem personer med normbrytande funktionalitet. Det kan handla om fysiskt otillgängliga arbetsplatser , avsaknad av hjälpmedel , brist på kunskap hos arbetsgivare och medarbetare . Det största problemet är dock svårigheterna kring inträdet på arbetsmarknaden på lika villkor som andra . Personer med normbrytande funktionalitet diskrimineras vid rekryteringsförfarandet , eller får sämre villkor som annan personal vid anställning . Ett annat problem är utformningen av dagens arbetsmarknad med mycket stress och stort fokus på högpresterande, som kan missgynna personer med sjukdomar eller normbrytande funktionalitet . Vi i Fi vill se en större mångfald i arbetsmöjligheter utan att det för den sakens skull innebär sämre lõnevillkor. 

Vi vill bland annat att: 

  • att ersättning för daglig verksamhet ska regleras , så att ersättningen får tillräcklig höjd för att motsvara de kostnader den utförande parten har och den arbetsinsats som utförs  
  • rätten till ersättning för daglig verksamhet lagstadgas 
  • att det inom alla arbetsförmedlingar finns utbildad personal som har kunskap om livsvillkor för personer med normbrytande funktionalitet , så att de bättre kan matcha arbeten 

SOCIALDEMOKRATERNA:

Vi vill se fler och mer individuellt utformade insatser för att skapa jobb eller utbildning för personer för personer med funktionsnedsättningar. Vi vill också förbättra samverkan mellan myndigheter och andra aktörer för de som behöver samordnade insatser samt att fler ska få relevanta och anpassade hjälpmedel.

CENTERPARTIET:

Både Arbetsförmedlingen och privata matchningsaktörer måste säkerställa att människor med funktionsnedsättning får rätt hjälp och stöd. Därför vill vi ge personer med funktionsnedsättningar ökade möjligheter att bestämma över innehållet i stöd, hjälp och service. Det finns även ett fortsatt behov av närhet och möjlighet till fysiska möten för att anvisas till rätt instanser. Därför har vi i Centerpartiet drivit på hårt för att återupprätta och säkerställa att Arbetsförmedlingen har en lokal närvaro. Vi vill också att offentliga arbetsgivare ska ta ett större ansvar för inkluderande rekrytering, arbetsdifferentiering och tillgängliga arbetsplatser. 

VÄNSTERPARTIET:

Vi anser att skyddet mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet måste säkerställas. Varje människa har rätt att genom arbete bidra till sin egen försörjning. Vi vill att personer med psykiska funktionshinder ska ha rätt till daglig sysselsättning enligt LSS och att sysselsättningen ska kunna anpassas efter individens olika förmågor och möjligheter. Vi anser vidare att regelverket kring LSS och SoL bör ses över i syfte att underlätta för både arbetstagaren och arbetsgivaren att gå från daglig verksamhet till ett arbete med lönestöd. Den dagliga verksamheten omfattas i dag inte av svensk arbetsmarknadslagstiftning, vilket innebär brister i arbetsmiljöskydd och förhindrar facklig organisering. Detta bör också förändras enligt oss.

MODERATERNA:

Moderaterna håller helt med och det vill vi ändra på. Vi står för det vi kallar arbetslinjen vilket innebär att alla som kan och vill arbeta ska ges möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Att kunna ha ett arbete, tjäna egna pengar och umgås med arbetskamrater är en viktig del av människors liv. Vi vill därför se fler arbeten för personer med funktionsnedsättning så som Downs syndrom. Rätten att få hjälp att hitta ett arbete ska gälla alla, inte minst personer med funktionshinder. Moderaterna gjorde därför stora satsningar i vårt förslag till statsbudget avseende sänkta anställningskostnaderna när arbetsgivare anställer personer som varit borta från arbetsmarknaden en längre tid, bland annat riktade satsningar på förstärka lönebidrag för personer med funktionsnedsättning. Dessa satsningar menar vi kommer innebära att över 5 000 fler personer med funktionsnedsättning kommer att komma i arbete. Arbetsförmedlingen måste därutöver också öka sin aktivitet för att få fler människor i arbete. 

KRISTDEMOKRATERNA:

Kristdemokrater vill att alla ska ges möjlighet att arbeta 100 procent av sin egen förmåga, oavsett om den innebär 40 timmar eller en timme i veckan. För att ge bättre förutsättningar för att alla ska kunna nå kunskapsmålen i grundskolan vill vi exempelvis ha fler specialpedagoger och utökad möjlighet till undervisning in mindre grupper. För personer med intellektuell funktionsnedsättning finns det idag begränsade möjligheter till eftergymnasiala studier. Kristdemokraterna anser därför att det är viktigt att värna de kurser som ges vid kommunens särskilda utbildning för vuxna (särvux) och folkhögskola för elever med intellektuell funktionsnedsättning som har gått på gymnasiesärskola. För att förbättra tillgängligheten till dessa kurser är vi beredda att tillsätta en utredning kring hur eftergymnasiala studier bör finansieras för studenter med dessa typer av funktionsnedsättningar. 

När det gäller att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig har vi varit drivande för att bromsa utvecklingen med att arbetsförmedlingens fysiska kontor har lagts ner i så hög takt och för att myndigheten ska använda sig av metoder som vi vet funkar för att få människor som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbete. Vi avsätter också resurser för att stärka arbetsintegrerade sociala företag då de är duktiga på att ta till vara på den kompetens som finns hos människor med funktionsnedsättning. Vi har också ett förslag som vi kallar matchningsanställningar som syftar till att minska den osäkerhet som kan finnas i en anställningssituation kring en person med funktionsnedsättning. Ett företag eller en kommun kan då anställa en person med funktionsnedsättning på lönebidrag och sedan ”låna ut” personen till ett mindre företag som inte behöver ta det fulla arbetsgivaransvaret. Då kan både företaget och personen som söker jobb prova hur det fungerar tillsammans under en begränsad tid. Det arbetssätt har visat sig vara framgångsrikt för att öppna dörrar för de som alltför ofta inte får chansen till jobb. Vi vill också reformera Samhall för att de på ett bättre sätt än i dag ska uppfylla sitt syfta och anställa personer med funktionsnedsättning som behöver mer varaktigt stöd. 

SVERIGEDEMOKRATERNA:

Att ”dömas” till daglig verksamhet redan i låg skolålder är självklart fullständigt vansinne. Skolan måste redan i tidig ålder sätta in stödåtgärder som tydligt syftar till att ta vara på och utveckla de färdigheter som finns.

Alla skall kunna arbeta utifrån sin förmåga därför vill vi införa någon form av flexjobb. Den som har nedsatt arbetsförmåga kan med ett flexjobb arbeta 100 procent av sin individuella förmåga och få 100 procent av lönen. Arbetsgivaren betalar endast för den tid som flexjobbaren kan arbeta och staten tillskjuter pengar för resterande del av lönen.

Samhalls huvuduppgift är att skapa utvecklande jobb åt personer med en dokumenterad funktionsnedsättning.  Samhalls kärnuppdrag måste värnas och platserna måste gå till rätt personer.