Lagar och förordningar reglerar det stöd som myndigheter ger, och de rättigheter och skyldigheter som människor har i Sverige. På sidan finns länkar till lagar och förordningar som kan vara relevanta för den som behöver stöd. Längre ned på sidan finns korta sammanfattningar och kommentarer om vad som kan vara intressant i respektive lag för personer med Downs syndrom.

Socialstyrelsen har en webbsajt som heter Kunskapsguiden där innehållet i vissa av lagarna ovan förklaras. Den vänder sig främst till dem som arbetar inom hälsa, vård och omsorg.

Diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen skall motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning och vissa andra personliga egenskaper. Lagen omfattar direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet och trakasserier. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska utöva tillsyn över att lagen följs och får föra talan i domstol för en enskild som medger det.

Förvaltningslagen
Förvaltningslagen reglerar myndigheters serviceskyldighet mot allmänheten, sätt att handlägga ärenden, rätten till tolk, rätten till ombud och biträde, jäv, eventuellt remissförfarande av myndigheten, rätten att lämna uppgifter muntligt, rätten att ta del av uppgifter i sitt ärende, sättet att fatta beslut, motivering av beslut, underrättelse om beslut, överklagande, rättelse och omprövning av beslut av myndigheten själv, inhibition av beslut och överklagande av avvisningsbeslut. Myndighetsutövning innebär ’att för en enskild person bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande’ med stöd i lag.

Föräldrabalken
Föräldrabalken innehåller bland annat bestämmelser om föräldrars ansvar för barns vårdnad, försörjning, utbildning, boende och umgänge, underårigs omyndighet, förmyndare, god man och förvaltare, förmyndarförvaltning, förordnande och tillsyn av förmyndare, gode män och förvaltare, och överförmyndare.

Hälso- och Sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Innan en ny diagnos- eller behandlingsmetod som kan ha betydelse för människovärde och integritet börjar tillämpas i hälso- och sjukvården, ska vårdgivaren se till att metoden har bedömts från individ- och samhällsetiska aspekter. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om landstingens ansvar för habilitering, hjälpmedel för funktionshindrade och tolktjänst för döva och hörselskadade, kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård åt dem som bor i gruppbostad eller motsvarande, och att regeringen kan överlåta sin rätt att meddela föreskrifter inom området till Socialstyrelsen.

Lag om etikprövning av forskning som avser människor
Lagen innehåller bestämmelser om etikprövning av forskning som avser människor och biologiskt material från människor och bestämmelser om samtycke till sådan forskning. Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Lagen skall tillämpas på forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter, innebär ett fysiskt ingrepp på en forskningsperson, kan påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt, eller görs på biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa.

Lagen om genetisk integritet m.m.
Lagen om genetisk integritet syftar till att värna den enskilda människans integritet, och reglerar bland annat användning av genetiska undersökningar och genetisk information samt genterapi, och fosterdiagnostik.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med varaktiga och betydande fysiska eller psykiska funktionshinder och omfattande behov av stöd eller service. Målgruppen preciseras i tre s.k. personkretsar. Målet är att den berörda får möjlighet att leva som andra. Lagen innehåller bestämmelser om tio olika insatser:

  1. rådgivning
  2. personlig assistent
  3. ledsagare
  4. kontaktperson
  5. avlösarservice i hemmet
  6. korttidsvistelse utanför hemmet
  7. korttidstillsyn i anslutning till skoldagen samt under lov
  8. familjehem för barn eller ungdomar
  9. bostad för vuxna
  10. daglig verksamhet för vuxna

Landstinget ansvarar för den första insatsen (rådgivning) och kommunen för de övriga. Inspektionen för Vård och Omsorg utövar tillsyn över all verksamhet som bedrivs enligt denna lag. I samband med att en insats beviljas ska kommunen erbjuda hjälp med att upprätta och samordna en individuell plan över beslutade och planerade insatser. I planen ska även åtgärder redovisas som vidtas av andra än kommunen eller landstinget.

Lag om valfrihetssystem
Lagen om valfrihetssystem (LOV) är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Kommuner och landsting bestämmer själva vilken lag man vill tillämpa. Lagen omfattar i princip alla hälso- och sjukvårdstjänster, tandvårdstjänster samt socialtjänster, inklusive tjänster med stöd av LSS.Valfrihetssystem innebär att den enskilde har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten.

Offentlighets- och sekretesslag
Offentlighets- och sekretesslagen reglerar myndigheters handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar. Den innehåller bland annat bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden, exempelvis inom utbildningsverksamhet, forskning och statistik, hälso- och sjukvård, socialtjänst, och socialförsäkring. För behandling av personuppgifter i dataregister finns flera lagar till skydd för den personliga integriteten.

Patientlag
Lagen syftar till att stärka patientens ställning och främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Skollag
Skollagen innehåller bestämmelser för skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, och utbildning i svenska för invandrare. Den innehåller också regler för annan pedagogisk verksamhet som fritidshem.Utbildningen inom skolväsendet ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Lagen innehåller till exempel regler för särskilt stöd. Statens Skolinspektion har tillsynsansvar.

Socialförsäkringsbalk
Socialförsäkringsbalken innehåller bestämmelser om social trygghet genom sociala försäkringar samt andra ersättnings- och bidragssystem (socialförsäkringen), exempelvis vårdbidrag, aktivitetsersättning, handikappersättning, assistansersättning, bilstöd.

Socialtjänstlag
Socialtjänstlagen innehåller regler om kommuners ansvar för samhällets socialtjänst, vilken skall främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, och aktiva deltagande i samhällslivet. Till socialtjänsten hör omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som stödjer en närstående som har ”funktionshinder” – s.k. anhörigstöd.

Språklag
Språklagen innehåller bland annat bestämmelser om det allmännas ansvar för att den som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska, och den som har behov av teckenspråk skall ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.

Tandvårdslag

Tandvårdslagen reglerar vad som avses med tandvård, mål för tandvården, krav på tandvården, regionens ansvar, personal, avgifter, ersättning, uppgiftsskyldighet, kvalitetssäkring, ledning av tandvården, bemyndiganden.

Tandvårdsförordningen innehåller bestämmelser om tillämpningsområde, oralkirurgiska åtgärder, tandvård som ett led i sjukdomsbehandling (så kallad S-Tandvård), tandvård för personer med en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (så kallad F-Tandvård), tandvård för extremt tandvårdsrädda personer, utbyte av tandfyllningar, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård för äldre och funktionshindrade (så kallad N-Tandvård), prövning av behandlingsförslag, vårdgivares upplysningsskyldighet, vårdgivares uppgiftsskyldighet, kommuners uppgiftsskyldighet, bemyndiganden.

När den fria barn- och ungdomstandvården upphör, kan personer med Downs syndrom få tandvård enligt sjukvårdstaxa (med samma högkostnadsskydd och frikort):

Den som har en LSS-insats kan få N-kort via kommunens LSS-handläggare. I N-tandvård ingår nödvändig tandvård och uppsökande verksamhet på boenden. Med nödvändig tandvård avses sådan tandvård som i det enskilda fallet påtagligt förbättrar förmågan att äta eller tala.

Med F-kort får man också tandvård enligt sjukvårdstaxa. F-kort prövas individuellt, baserat på ett läkarintyg där det framgår vilken sjukdom/funktionsnedsättning som ger svårigheter att sköta munhygienen eller genomgå tandvårdsbehandling. Om ”F11 Sällsynt diagnos” används för Downs syndrom kan referens göras till Sällsynt hälsotillstånd i Socialstyrelsens Termbank samt ORPHA:870 Down syndrome. Intyget skickas till regionens tandvårdsenhet för bedömning och godkännande.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (SOSFS 2012:17) innehåller föreskrifter som ska tillämpas vid bedömningen av om en person har stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

N-kort och F-kort täcker i stort sett samma behandlingar. Skillnad finns gällande protetiska åtgärder: Fastsittande protetik ingår ej i F-kort. Fastsittande protetik bakom kindtänderna (premolarerna) ingår ej i N-kort.

Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV) beslutar om vilken tandvård, vilka läkemedel och vilka förbrukningsartiklar som ska ingå i högkostnadsskydden. Inom tandvårdsområdet beslutar TLV om vilka behandlingar som ska ingå i högkostnadsskyddet för tandvård.

Regionerna kan begränsa hur ofta olika tandvårdsbehandlingar får utföras och om de kräver förhandsbesked eller ej – se respektive regions anvisningar.

Förordning om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Förordningen innehåller bestämmelser om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Programmet omfattar stöd och andra insatser som syftar till att kompensera nedsättning i arbetsförmågan hos personer med funktionshinder och att stärka dessa personers möjligheter att få eller behålla ett arbete.

Saknar du någon lag här? Hör av dig till info@svenskadownforeningen.se.